Parametrar till funktioner

För att funktioner skall kunna göra någon nytta behöver de för det mesta ett antal parametrar som är det data de jobbar med. Följande enkla funktion tar inga parametrar överhuvudtaget, och skriver endast ut en enkel text:

void Print1 () {
    cout << "Hej från Print1!" << endl;
}

Ovanstående funktion tar inga parametrar, och dess parameterlista är således en tom parentes (). Vi kan ändra funktionen så att den tar en parameter av typen int som även skrivs ut:

void Print2 (int Tal) {
    cout << "Hej från Print2, talet är:" << Tal << endl;
}

Nu börjar funktionen redan göra någon nytta. Parametern Tal kan användas som en helt normal variabel av koden i Print2, d.v.s. den kan bl.a. tilldelas och skrivas ut. Låt oss modifiera funktionen så att den tar en valfri text som parameter, samt ett tal som anger hur många gånger texten skall skrivas ut:

void Print3 (string Text, int Tal) {
  int Index;
  for ( Index = 0; Index < Tal; Index++ ) {
    cout << Text << endl;
  }
}

Parametrar separeras alltså med ett kommatecken (,). För funktionens del är det ingen skillnad i vilken ordning parametrarna finns. Exemplet ovan introducerar även en lokal variabel, men vi kommer till det senare. Index används till att iterera Tal antal gånger och skriva ut Text. Låt oss nu göra en funktion som beräknar en rektangels area:

void RektangelArea1 (float Kant1, float Kant2) {
   // beräkna radien och skriv ut
   float Area = Kant1 * Kant2;
   cout << "Arean är: " << Area << endl;
}

Detta börjar redan närma sig en funktion som vi kan se en viss nytta med. En allvarlig brist är dock att vi inte hittills kan förmedla resultatet tillbaka till anroparen. Det är inget problem, läs vidare.

Returvärden

Funktioner är ganska värdelösa om de inte kan förmedla returvärden tillbaka till den som anropade funktionen. Redan namnet funktion implicerar ju att det är frågan om någonting som utför en operation och returnerar någonting. I exemplen tidigare användes inget returvärde, utan returtypen var deklarerad som void. Denna datatyp betyder att ingenting returneras, att returvärdet inte helt enkelt finns. Vi skall nu göra om vår areaberäknande funktion så att den returnerar ett värde:

float RektangelArea2 (float Kant1, float Kant2) {
   // beräkna radien och skriv ut
   float Area = Kant1 * Kant2;

   // returnera arean
   return Area;
}

Nu är returntypen definierad till float. Nytt är även att sist i funktionen utförs satsen return. Denna används för att förmedla ett returvärde, som placeras efter return. När denna sats exekveras avbryts funktionen omedelbart och exekveringen fortsätter där funktionen anropades. I funktioner som inte returnerar någonting alls kan return även användas för att avbryta exekveringen av funktionen, men då ges inget värde till return. Vi kan modifiera vår Print3 och göra den lite mera robust:

void Print4 (string Text, int Tal) {
  int Index;
  // verifiera att Tal är > 0
  if ( Tal <= 0 ) {
    cout << "Aj, aj, kan inte skriva ut något..." << endl;
    return;
  }
  else {
    for ( Index = 0; Index < Tal; Index++ ) {
      cout << Text << endl;
    }
  }
}

Nu använder vi oss av en tom return ifall användaren gett in ett Tal som är <= 0. I så fall kan ju inget skrivas ut. Funktionen Print4 har returndatatypen void, så det är ogiltigt att försöka returnera någonting. På samma vis bör en funktion som enligt sin definition skall returnera ett returvärde av en viss typ även göra det.

Man kan returnera olika typer av data, t.ex. variabler, konstanter o.s.v. Kravet är att den "mottagande" vaiabeln är av samma typ som den typ som funktionen returnerar, eller av en typ till vilken det går att konvertera automatiskt.